Formen och profilen på halsen är ett svårt arbete på många sätt. Förutom utseende så skall den kännas skön och lätt i handen och det är svårt att veta slutresultatet utan att ha strängar på.
Tjockleken varierar dessutom längs med halsen – En slags compound radie/konisk form där den tunnaste delen finns nedanför huvudet och tjockaste nära fästet. Man kan också låta den vara jämn i tjockleken längs med hela halsen men jag upplever det som lite obehagligt när man spelar ovan 14:nde bandet. Förrutom detta så finns det olika standarder på själva profilen också. Typ C- och D-profil och till med en V-form.
På den här halsen blev det en D-profil. Inte för platt och inte för kraftig. Att forma halsprofilen är kanske en av de mest tidskrävande arbetetsmomenten på hela gitarrprojektet. Jag använder inga maskiner här, som typ fräs eller dylikt. Jag vill ha full koll hela tiden så att det inte försvinner för mycket material vilket är lätt hänt när man använder maskiner. Jag brukar vara metodisk genom att ta bort lite åt gången. Växlar sida varannan gång för att få en symmentri. Så fortsätter det ett antal gånger innan man uppfattar en utjämnad och ren profil. Det har jag gjort på ren “känn” förrut men den här gången kom jag förberedd.
Jag hade kontrollerat hur halsprofilen såg ut på några gitarrer som jag tyckte vara sköna att spela på. Hittade ett trick i en artikel på hur man tog ut halsprofiler. Ritade några mallar, figursågade och putsade dessa med perfekt passform till originalet. Varför gjorde jag inte så här förut?