Efter att toppen är pålimmad, utfräsningar gjorda och kantbindingar är på plats kommer mitt arbetstempo in i en mer lunkande fas. Den där prestationsångesten och viljan att få saker gjorda så snabbt som möjligt, drivet med att se slutresultatet har avtagit rejält nu. Och som tur är… för oftast är det just det som pajjar hela reseupplevelsen och gitarrtillverkar-hobbyn känns mer som ett projektarbete med snäva sprintar och stenhårda deadlines. Nej, småarbeten galopperar på och gitarrprojektet blir mer spontant med att jag hoppar in i verkstaden och fixar lite. Kanske är det rutin som har smygit sig in?

Innan jag började att montera gitarren hade jag lite småsaker som skulle göras. Bakplattorna för elektroniken, plektrumskydd och humbuckerramar behövde tillverkas. Första stoppet blev bakplattorna. I.o.m. att jag redan hade ett utfräst hålutrymme för elektroniken så fick jag använda jag mig av ett vanligt smörpapper för att rita upp konturerna. Dels skulle den användas som en kantmall för plattornas försänkning i kroppen och dels för själva plastplattorna. Turordningen blev att göra kantmallen till försänkningen först och sedan själva kontrollplattan. Det är lite enklare justera passformen innan man fräser ner försänkningen.
 
[one_half][/one_half][one_half_last][/one_half_last]
 
Efter att bakplattorna kom på plats, förborrade och med försänkningar i skruvhålen så var det dags för humbuckerramarna.
När jag köpte TV Jones-pickuperna så fick man med ett par svarta tråkiga plastramar. De har inget standardmått så det finns inga, så vitt jag vet, ersättningsramar. Svart blev för fult och iom att jag hade cremefärgade lister så passade det bättre med ett vanligt ljust lönnträ. Vilket jag hade ett par passande bitar. Satte ihop dessa bitar med dubbelhäftande tejp, spände fast biten på bordsfräsen och fräste ut hålet för humbuckern först. Sedan finputsade jag ner yttermåtten på putsskivan och tog bort dubbelhäftande tejpen.

Humbuckerramarna brukar som standard vara olika höga och ramen vid stallet sluttar ner mot ramen vid halsen. Även detta fixades med putsskivan, men innan dess förborrade jag skruvfästena. Efter att monterat på pickuperna var det dags att testa passet.
 
[one_half][/one_half][one_half_last][one_half] [/one_half_last]
 
Skyddspapper och tejp dekoreras på kroppen och den speciella isoleringsfärgen för elektroniken läggs i tre lager med 12 timmars tork mellan varje lager. Håller mig till den här snyggare lösningen för jag tycker att det är svårt att få överlappande koppartejp att se bra ut. Även om den nu ändå döljs av pickuperna. Att använda koppartejp är VÄLDIGT pilligt i trånga utrymmen och man svär en hel del. Kopplingarna mellan potentiometrarna har jag förlödit för att slippa pillet i det lilla hålutrymmet. Men det är ändå svårt att unvika att slutresultat blir trassligt. Det blir kopplingar till höger och vänster vilket gör att man har svårt att gå ifrån innan det är klart. Annars är risken att man får sitta att återupprepa hur man tänkte kopplingen i huvudet innan man kan fortsätta. Den här gången gick det vägen i alla fall och man är lika förvånad varje gång när det funkar.
 
[one_half][/one_half][one_half_last][/one_half_last]